The homecoming


Blickar som förintar och fryser allt till is.
Ord som krossar det dövaste öra.
Tårar som inte syns.

Jag är en hatisk människa. Jag är medveten om att det existerar fördomar i vårt samhälle och att jag är full av dom. Men endock är det så svårt att tygla dom. Men att vara medveten om det och försöka undvika är i mina ögon ett steg åt rätt riktning. Jag tvivlar på att det finns människor som kan tygla sina fördomar till fullo. Det verkar vara, för mig, en omöjlighet.

Jag går bland folkmassorna, jag och hon. Vi låter blickarna vandra från person till person. Var gång vi fäster blicken, så analyserar, betraktar och dömmer vi objektet, som nu fått en stämpel. Fördömd till motsatsen bevisats och godtagits.
En viss klädsel går inte hem. Ett visst kroppspråk är oacceptabelt. En annan pratar med en människa som fått stämpeln redan, även han är nu stämplad och dömd. Dömd till motsatsen bevisats och godtagits.

Fördommar, fördömmer och sollar ut kanske de vackraste kristaller
image28



HELG:
 Jag for till sala för att hålla kontakerna uppdaterade. Visa att jag lever och för att tanka.
Planen var en fredag, men blev en tvådagars.
Jag fick många infall om framtida projekt och planer.
Helt underbart med stora inslag av kärlek och givmildhet.

 

Hörnan om allt utan innehåll:
.......



Kommentarer
Postat av: Märy J

Tom, glöm inte av att vi en dag ska gifta oss och flytta till Schweiz ! ;D

2008-02-02 @ 01:17:18
URL: http://mariajerez.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0