luftgitarr hjälten

För omväxlingens skull ska jag skriva ett seriöst blogginlägg om min helg.


Vilket ös, vilken förvirrelse.
Min helg har vart, som vanligt med grabbarna, helt f**cking j*vla great!
Lördag kväll. Dajper kommer hem till mig och visar mig sin favvorit grej. 
Han berättar om sin fredag, som enligt honom var väldigt "dimmig". han tänker ju då vara nykter förstås och ställer upp att köra mig och Gustav till uppsala, hem till Jadde. Där sitter vi grabbarna och lyssnar musik och har det allmänt trevligt. Fortfarande väldigt städade. Efter en trevlig stund hos Jadde rör vi oss med Dajper som chaufför till Etage. Där börjar saker och ting få sin form, eller tappa sin form kanske man skulle säga. Våra fötter blir runda och våra ord flyter samman till ett enda långt oljud. (Öhhhaurg) Trubaduren på Etage såg ut som Dajper om 30år. HAHA. Men han var duktig och kunde "kansas - dust in the wind".
Med kansas i hjärnan rör vi oss neråt till kareoke våningen. Jag tjatar på jadde att sjunga lite. Så han gör det med mig som kompgitarrist vid sin sida. En ny styrka jag funnits hos mig. Jag är grym på luftgitarr. HAHAHAHA!
Med plektrumet i min ficka och luftgitarren på min ryggg, rör vi oss till Seven, förstås. Gustav är för full och kommer inte in. Han var förövrigt nyktrast i vårat sällskap skulle jag tro. Men han hade en trevlig kväll på Bullit, där vi andra var för unga för att komma in =/
Jag och Jadde öser inne på seven ensamma, i sällskap med Kiruna tjejerna vi stötte på. Dom lär ha trott att vi inte hade en frisk hjärncell i skallen. HAHAHAHaaa har vi =S Jaddes synthimitation med gustav som tune-voice på panelen var väldigt imponerande!
Jag dansar, tro det eller ej. Jag gört. Sätter mig för att vila ett tag på en annorlunda stol. Den var gjord i den hårdaste marmor. Plötsligt, som från ingenstanns, får jag syn JOSSE!! Tjäääänare Josseeeeeeäää. Vi har kramkalas och lite mer kramkalas. Sen släpper alla hämningar hos både henne och mig. Vi klär av oss nakna och älskar vilt på dansgolvet. Näääj, skojja.. Vi öser runt på dansgolvet och trissar upp varann nå otroligt. Jag trissar henne lika som hon trissade mig. Att folk kan vara så jävliga och dryga mot folk och njuta av det, det är imponerande och underbart. Underbart kul hade vi. Tack för det Jossseeeäää!! får vi göra nångång igen.
Plötsligt disseiperar hon, Jag står där ensam och lämnad till mitt eget öde. Gustav har hoppat på nattbussen hem (antog jag) och Jadde hade delat taxi hem med sin flickvän och sambo.
Utåt jag går, tar mig en vända på stan. Donken, köper cheeseburgare som aldrig tog slut.
Går igen runt på stan, ensam. Det är kallt men jag har mina cheeseburgare och pratar med alla jag möter, minst två ggr iaf. HAHA. Plötsligt när jag håller min käraste i handen, ringer av alla människor. SIMON!! min frälsare och räddare. Han sitter på donken och menar att han har en ledig plats åt mig hemmåt. Så jag anländer hemmåt väldigt sent, för tidigt. Somnar.

Vaknar med en huvudverk som inte är av denna värld.
Repning. Vi kör på, öser järnet. Massa nytt som ska repas. Massa ideér och kreativa infall.

Helgen innehöll som vanligt pizza och film ^^

Längtar tills vimmelbilderna kommer ut på sevens hemsida. Jag lär befinna mig på alla bilderna. HAHAHA, förmodligen posandes i bakgrunden.

Med viss bibehåll til felstavelse...


        
Jadde i sthlm    -    Simon (savior)     -   Gustav och Dajp    -    bara för att



Like a ghost of the past
a dark shadow that could not last

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0