TomGraf

Jag sitter vid datorn och lyssnar på min musikspelare med shuffle. Precis när jag tänker trycka ner musikspelaren för att inta foster ställning i sängen och kolla på en härlig film så ploppar det upp en låt full med minnen och känslor:
The knife - listen now
Jag blir direkt påmind om en person, en era, en tid. En tid som var underbar men endå tråkig. En tid som hade kunnat blivit så mycket mer än vad den blev. Personen i fråga är ju förstås en kvinna, en flicka med det vackraste leende och den coolaste stilen. En flicka som är för bra för sin omvärld. En flicka som tyvär inte får grepp om den. Jag kallar henne "punkbruden".

Jag minns de tråkiga dagar i skolan när man gick sin standard runda i de mörka korridorerna, ingen intressant människa syntes till så långt ögat nådde och längre. Men plötsligt lös allt upp. Hjärtat slutade slå och benen ville inte längre bära. Punkbruden möter min blick med det varmaste leende och de djupaste ögonen, hypnotiserar en och alla. Det behövdes inget mer, ett leende och dagen var räddad. En förmåga jag själv vill förmå mig att behärska.
Tänker inte gå in djupare i denna privata historia. Jag tänker bara dra en slutsats och nåot att tänka på i det nya året och i de kommande:
"Tveka inte, vänta inte. Gör det du vill, gör det fort och gör det rätt"