TomGraf

Plats: Örebro, Rockgymnasiet
Tid: Typ igår och idag
Vilka: Tom (jag), Mannberg (som jag under denna tid insåg heter Mannberg, inte malmberg :P.. hahah :-) Björta och Simon.

Vi sammanstrålade för att spela in Mannbergs utomordentligt sköna låtar! Han kan det där med musik. Det gick bra, vi öste och hade enormt roligt och mysigt. Mysigt måste strykas under. "mysigt". Vi låg fyra grabbar i ett rum och svettades och var lagom fulla för att sova. Precis som Björta gillar det! Vem gillart det inte liksom! 
Självklart tog jag tillfälle i akt och träffade Chrisse. Mannen med pipan!  Härligt att träffa karln, synd att avståndet hindrar en regelbunden sammanstrålning. 

Denna dag har varit helt fantastisk. Jag hade lektion, Gehör B. Jag fattade varken höger eller vänster. Men roligt var det. Jag satt i solen vid en mysig soffgrupp, vi spelade gitarr och sjöng destruktiva låtar om kärlek och jämrade oss över våra patetiska sitsar som vi befinner oss i, vi ungkarlar av mongoliet. Det var vackert




                                                            
du ser ut som en Eskimooo                              Snygg som vanligt. Eeh... NOT!!


Nu är jag onödigt trött/pigg. Sådär trött men ändå pigg. ah typ. Jag tar mig en öl och lyssnar till musik.
En bra vecka har det varit!
Jag är förkyld också.

/Snor och sånt

En lite annorlunda natt detta. Jag har mot alla odds tagit mig ett steg närmre Örebro, för att kolla på oendligt mycket film. Snart så drar jag iväg mot Örebro för att möta upp mina änglar och kanske några fler. Man måste ju hålla blommorna vid liv. 
Min filmbuddy har för länge sedan somnat, men jag håller facklan högt och vägrar låta elden glöda ut.
Just i denna stund låter jag återligen 30stm, en gammal vän, spelas på myspace för att addera några extra "plays" till deras miljoner. Jag ser mig själv lite som dessa "plays" . En på miljonen, en på miljarden. Nästan en på miljanen.

Sveriges färger, gul och blå, visar sig på ett lite annorlunda vis utanför fönstret. Rätt snygg kontrast. Ser sagolik ut.

Tjarå!






 

Fick ett mail, av rockparty. Bra bandsläpp!!  very mucho!


Inatt/imorgonbitti, åker jag till Örebro för att leka med Björn och Malmis. Vi ska spela in, musik ni vet.
Fan vad jag inte finner orden ikväll. Detta blir nog det menfullaste och kortaste inlägget sedan den stora branden i Sundsvall.





/ Tack för mig,

Ikväll blir det massa mys med gitarrerna ;)
dessa grabbar ska sammanstråla på en äng i salas vildmarker och klä av sig nakna i demonstration mot världens hajpade klädindustri. Därefter ska de spela en sång som skall höras genom hela landet och väcka allas själar, för att åter engång bli ETT med naturen.



    

Inatt tillbringade jag natten vid datorn, tråkit nog. Jag pratade med en klasskamrat från förr.
När jag gick ut en vända för att ta lite friskluft så slog mig en tanke. Jag synade mig själv med ett stetoskåp och analyserade min egna personliga utveckling sedan jag var liten och gick i mellanstadiet. Jag fann ett mycket intressant resultat. Förändringen är väldigt liten, tro det eller ej, men jag har inte förändrats alls agentligen. Det vesentliga skillnaden är att man varit med om lite äventyr och fått några ärr. Ärr som gör en mer mänsklig. Förr var man inte lika sårbar och nära mentalt. Det är kanske det som utgör mänsklighet, att man är sårbar och nåbar mentalt?
Jag gillar inte att vara mänsklig i så fall.

Idag ska jag påbörja min tillbakaveckling. Idag är dagen då Tom K Graf åter ska födas på  nytt, som ett kalaspuff-monster.
"Är det bara jag som har realiserat att kisset luktar kalaspuffar efter att man, tro det eller ej,  ätit kalaspuffar?"

No pain, No gain

Måste ses!


http://www.youtube.com/watch?v=XzBgZZzdrxk

http://youtube.com/watch?v=WjTwUCXJxLw&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=ZagV69HujUY&feature=related 

http://youtube.com/watch?v=be21tfdzSuY&feature=related

underbart

 

För ganska exakt en vecke sedan tog jag ett steg mot stan. Tunnelbanan alldeles ensam och ut mot gamla stan. höh.
Gamla stan är otroligt vacker och charmig, det måste sägas. Där kliver jag in i en lokal jäms med tyska brinken. En man som talar god svenska med den härligaste brittiska accent kommer inrusandes med några macker i högsta hugg. Härligt tänker jag, "mackor är väl bra gott". Jag klär av mig naken och lägger mig på britsen och han skär då upp mig. Det var väl allt.

Helt jävla åt helvete!!  Vill inte längre vara. Vill inte längre.. VILL INTE, VILL INTE!!
 
Kan jag inte bara få stå still på samma plats och njuta av stunden. En gång till bara. Snälla en gång till.
Inget kan få mig nöjd. Ingen kan...


Så typiskt mig...