TomGraf

Jag blir förstås väkt av telefonen. Den har ringt konstant hela morgonen från kl 9 och när kom jag i säng? jo klockan 5. Det är lika typiskt som att det regnar de dagar man mot all förmodan, faktiskt har planerat att vara ute.

Vi sammanstrålade i Buckaby i den där gamla kojjan som vi så älskar allihopa. Spelade igenom set-listen. Gick igenom de nya sumfonierna och sedan var vi klara.
Det nya matrialet är sjukt grymt!

Echt mies. Ich hatte sau viel text geschrieben. Dann ist mein computer tut umgefallen. Ich auch. vielleicht war dass ein zeichen von gott, der wollte nicht dass ich mein text publiciere.
kurzfassung:

Meinen tag: Der tag war ganz ok, nicht zu viel arbeit oder hektik. Und dann hab ich von meine essens gewohnheiten geschrieben, die sind zur zeit total mies. Fastfood jeden tag. Heute schon zwei mahl beim McDonalds.
Ich hab mich nicht heute direkt wohl gefühlt. Eine kombination zwissen kater und reue. Mein bauch war nicht direkt bodenfest wir gewöhnlich. Etwas stimmt nicht. Ich fühle dass da etwas fehlt. Früher war ich ein einsammer wolf, der sich am besten allein fühlte, heute bin ich dass gegenteil davon.
Ich habe neulig eine periode aus meinen leben beendet, ich weiss noch nicht ob dass richtig war. Die neue periode in der ich mich jetzt befinde glaub ich nicht dass ich lange dauern wirde. Ich fühle dass ich mehr einfluss haben muss. Mehr variation. Etwas fehlt...

 

Jahopp, då var denna helg slut.
Föll allt på plats?
Löstes alla världens problem?
Blev världen till något bättre?
Nej, knappast. Men den var helt okej endå denna helg.
För varje dag som går, varje vecka som passerar. Så blir vi lite klokare. Var natt bearbetar vi dagen i revy, lär oss något och tar vara på det som är värt att minnas.

Allt! alla ord, alla inrebilder om visioner av livet.
Allt, allt är nu borta. Borta för alltid för att återskapas som en kopia.
Något liknande men inte lika bra.

Det saknas ett orginal...









värst vad du tänker:
http://youtube.com/profile?user=Bedfellowsrock

                                                    





to die won't make one live...

Borned to get inside peoples mind

Tändsticketricket

Fredagmorgon var en hemsk morgon, bensinångor och en värk som inte var av denna planet.
Jag och firman tyckte att vi skulle fira Stefans, förhoppningsvisa återkomst om tre veckor. Därför wenta vi ut och öste järnet. En fredag på jobbet kl 07:00, bakfull är inget att rekommendera. Var svårt trött och hade en tung huvudverk, ögonlocken var som stekpannor. Tog en lång frukost och köpte mig lite meds.  




Frukost på Östermalm














Jag blev smutsigt het



"Är du snorig?"
-Nej.
"stäng munnen då! Din fula, IQ-befriade tönt!!"

Om (jag) var människa vore en dag, så skulle jag vara onsdagen. Det är något med onsdagar, de är mina dagar. Inte det att jag är annorlunda dessa dagar. Omgivningen dock. terror nästan. =D me like. Var dag, borde vara en onsdag.

I know, there's bigger plans for me... just waiting for them to show up...

Mina vänner återkommer hemmåt. Två stycken, "lost-sheep", har retunerat hemmåt. En för att stanna? en annan för att ännu en gång fara.
Jag har ett fruktansvärt behov (hade). Insåg idag att jag lyckats avvänja mig detta. Konsigt att något sådant gick avvänja. Har inte ersatt det, tror jag, utan avvänjt mig det. Känns helt troligt, skönt!



Denna helg är en sådan som många andra. Planerna och möjligheterna är för många. Man vill inte "dissa" någon. Men samtidigt måste man det. Det är tragiskt att inte kunna vara alla till lags. Även om man ibland jätte gärna vill.
Så vi får se hur denna helg blir. Förmodligen grym som fansiken! As always  ;-)

I ryssland tränade man förr hundar att springa ner under pansarvagnar med ett bälte med 12kilo sprängämnen på sig.
Det gick till såhär; Dom matade bara hunden under en pansarvagn, så varje gång hunden såg en pansarvagn trodde hunden att det var dags för käk.
Helt sjukt är vad det är!!
Som tur var, så var hundarna rädda för ljudet av en pansarvagn som rullade. Så det blev aldrig någonting av den grejjen.

För omväxlingens skull ska jag skriva ett seriöst blogginlägg om min helg.


Vilket ös, vilken förvirrelse.
Min helg har vart, som vanligt med grabbarna, helt f**cking j*vla great!
Lördag kväll. Dajper kommer hem till mig och visar mig sin favvorit grej. 
Han berättar om sin fredag, som enligt honom var väldigt "dimmig". han tänker ju då vara nykter förstås och ställer upp att köra mig och Gustav till uppsala, hem till Jadde. Där sitter vi grabbarna och lyssnar musik och har det allmänt trevligt. Fortfarande väldigt städade. Efter en trevlig stund hos Jadde rör vi oss med Dajper som chaufför till Etage. Där börjar saker och ting få sin form, eller tappa sin form kanske man skulle säga. Våra fötter blir runda och våra ord flyter samman till ett enda långt oljud. (Öhhhaurg) Trubaduren på Etage såg ut som Dajper om 30år. HAHA. Men han var duktig och kunde "kansas - dust in the wind".
Med kansas i hjärnan rör vi oss neråt till kareoke våningen. Jag tjatar på jadde att sjunga lite. Så han gör det med mig som kompgitarrist vid sin sida. En ny styrka jag funnits hos mig. Jag är grym på luftgitarr. HAHAHAHA!
Med plektrumet i min ficka och luftgitarren på min ryggg, rör vi oss till Seven, förstås. Gustav är för full och kommer inte in. Han var förövrigt nyktrast i vårat sällskap skulle jag tro. Men han hade en trevlig kväll på Bullit, där vi andra var för unga för att komma in =/
Jag och Jadde öser inne på seven ensamma, i sällskap med Kiruna tjejerna vi stötte på. Dom lär ha trott att vi inte hade en frisk hjärncell i skallen. HAHAHAHaaa har vi =S Jaddes synthimitation med gustav som tune-voice på panelen var väldigt imponerande!
Jag dansar, tro det eller ej. Jag gört. Sätter mig för att vila ett tag på en annorlunda stol. Den var gjord i den hårdaste marmor. Plötsligt, som från ingenstanns, får jag syn JOSSE!! Tjäääänare Josseeeeeeäää. Vi har kramkalas och lite mer kramkalas. Sen släpper alla hämningar hos både henne och mig. Vi klär av oss nakna och älskar vilt på dansgolvet. Näääj, skojja.. Vi öser runt på dansgolvet och trissar upp varann nå otroligt. Jag trissar henne lika som hon trissade mig. Att folk kan vara så jävliga och dryga mot folk och njuta av det, det är imponerande och underbart. Underbart kul hade vi. Tack för det Jossseeeäää!! får vi göra nångång igen.
Plötsligt disseiperar hon, Jag står där ensam och lämnad till mitt eget öde. Gustav har hoppat på nattbussen hem (antog jag) och Jadde hade delat taxi hem med sin flickvän och sambo.
Utåt jag går, tar mig en vända på stan. Donken, köper cheeseburgare som aldrig tog slut.
Går igen runt på stan, ensam. Det är kallt men jag har mina cheeseburgare och pratar med alla jag möter, minst två ggr iaf. HAHA. Plötsligt när jag håller min käraste i handen, ringer av alla människor. SIMON!! min frälsare och räddare. Han sitter på donken och menar att han har en ledig plats åt mig hemmåt. Så jag anländer hemmåt väldigt sent, för tidigt. Somnar.

Vaknar med en huvudverk som inte är av denna värld.
Repning. Vi kör på, öser järnet. Massa nytt som ska repas. Massa ideér och kreativa infall.

Helgen innehöll som vanligt pizza och film ^^

Längtar tills vimmelbilderna kommer ut på sevens hemsida. Jag lär befinna mig på alla bilderna. HAHAHA, förmodligen posandes i bakgrunden.

Med viss bibehåll til felstavelse...